Digitala betalningar och fintech: Sverige (2026)
Sverige har ett välutvecklat och tydligt utformat tillståndssystem för betalningsinstitut och e-pengainstitut som står under Finansinspektionens tillsyn, och genomför EU:s PSD2 och EMD2 genom nationell lagstiftning. Öppen bankverksamhet är i drift enligt PSD2, men täckningen för omedelbara betalningar är fortfarande begränsad. Riksbanken kritiserade offentligt de svenska bankerna i mars 2026 för att de inte erbjöd interoperabla omedelbara betalningar och satte upp ett mål för efterlevnad till mars 2027. En preliminär politisk överenskommelse om EU:s PSD3/PSR-paket nåddes i november 2025, och direkt tillämpning av PSR förväntas ungefär 18 månader efter ikraftträdandet, vilket innebär att Sverige måste uppdatera sin betalningstjänstlag i enlighet därmed.
Grundläggande ramverk
Lagen om betaltjänster (SFS 2010:751, senast ändrad genom SFS 2025:253), Lagen om elektroniska pengar (SFS 2011:755), Konsumentkreditlagen (2010:1846) som genomför EU:s PSD2/EMD2; behörig myndighet: Finansinspektionen (FI); Riksbanken övervakar betalningsinfrastrukturen och statistiken
Viktiga punkter
Tillstånd för betalningsinstitut
Betaltjänster med en omsättning på över 3 miljoner euro per månad kräver fullständigt tillstånd från Finansinspektionen enligt lagen om betaltjänster (SFS 2010:751, ändrad genom SFS 2025:253). Ansökningsavgiften är 405 000 SEK; den årliga tillsynsavgiften är 150 000 SEK. Mindre aktörer kan ansöka om status som registrerad (undantagen) aktör under denna tröskel.
Tillstånd för e-pengainstitut (EMI)
Utgivning av elektroniska pengar kräver tillstånd enligt lagen om elektroniska pengar (SFS 2011:755). Minsta startkapital är 350 000 euro; ansökningsavgiften är 378 000 SEK; handläggningstiden är normalt 3–6 månader. I Sverige auktoriserade utgivare av elektroniska pengar finns upptagna i EBA:s centrala PSD2-register.
Öppen bankverksamhet och omedelbara betalningar
Tjänster för öppen bankkontoinformation och betalningsinitiering omfattas av PSD2-reglerna. Swish, den dominerande mobila betalningslösningen, var tidigare ett system som endast var tillgängligt för banker; i september 2025 blev Zimpler det första betalningsinstitutet utanför banksektorn som anslöt sig direkt. EU:s förordning om omedelbara betalningar trädde i kraft i oktober 2025, och Riksbankens betalningsrapport (mars 2026) fastställde mars 2027 som tidsfrist för bankerna att erbjuda interoperabla tjänster för omedelbara betalningar.
Regler för ”köp nu, betala senare” och konsumentkrediter
BNPL regleras enligt konsumentkreditlagen (2010:1846). Efter upphävandet av lagen om viss konsumentkreditverksamhet (träder i kraft den 1 juli 2025) får konsumentkredit endast beviljas eller förmedlas av auktoriserade banker, kreditmarknadsföretag eller betalningsinstitut som bedriver verksamhet strikt inom ramen för sina befogenheter avseende kredit i samband med betalningstransaktioner. Finansinspektionen utövar tillsyn över kreditprövningen och informationsskyldigheterna.
Rapportering av betalningar (RBFS 2025:1)
Riksbanken införde föreskrift RBFS 2025:1, som innebär att betaltjänstleverantörer och betalningssystemoperatörer är skyldiga att regelbundet lämna in detaljerade uppgifter om betalningsstatistik, vilket stärker Riksbankens lagstadgade tillsyn över betalningsmarknaden.
Övergången från PSD3 till PSR
Den 27 november 2025 nåddes en preliminär politisk överenskommelse om EU:s PSD3 och förordningen om betaltjänster (PSR); offentliggörandet i Europeiska unionens officiella tidning förväntas ske omkring mitten av 2026. PSR kommer att vara direkt tillämplig 18 månader efter ikraftträdandet, varvid reglerna för affärsuppförande övergår från direktivnivå (diskretionär) till förordningsnivå (enhetlig); Sverige måste införliva PSD3 och ändra lagen om betaltjänster inom genomförandeperioden.
Denna sida är en översättning som tillhandahålls för att underlätta läsningen; den engelska versionen är den giltiga och utgör inte juridisk rådgivning.